Vilka finansieringsformer passar ett bolag i skalningsfas?

Därför behöver finansieringsformen matcha skalningsfasen

I skalningsfas byter bolag ofta finansieringsbas: från de tre F:n – family, friends and fools – till externa investerare. Svenskt Näringsliv kallar skiftet en tröskel för många entreprenörer. Affärsidé och entreprenöriellt sinne räcker inte; kapitaltillgång i olika skeden är avgörande, särskilt i övergången. Finansieringsformen bör därför matcha kapitalbehovets storlek, projektets risknivå och tillväxttakten.

Offentligt stöd är i praktiken uppdelat efter mognad. Vinnovas Innovationsprojekt i företag vänder sig till innovativa utvecklingsprojekt med internationell marknadspotential i så tidigt skede att banker, investerare och andra privata finansiärer inte vågar satsa. Regionala stöd gäller konkreta investeringar och verksamhetens placering, medan EU-programmen är byggda för internationella konsortier och marknadsintroduktion.

Offentliga bidrag och innovationsstöd för utvecklingsprojekt

Innovationsprojekt i företag är ett Vinnova-stöd för delfinansiering av utveckling. Det finns i två nivåer och finansierar upp till 50 procent av projektet. Målgruppen är projekt med internationell marknadspotential i så tidigt skede att privata finansiärer inte vågar gå in. Passar bolag med teknisk eller affärsmässig osäkerhet kvar att lösa innan de möter bank eller riskkapital.

Affärsutvecklingscheckar är Tillväxtverkets stöd till små företag som vill ta in extern kompetens för att utveckla företaget och stärka konkurrenskraften. Användbart när bolaget ska köpa kunskap, inte finansiera egen teknikutveckling – exempelvis vid behov av specialistkompetens under en begränsad period i skalningsfasen.

Regionala stöd och investeringsbidrag

Regionalt investeringsstöd förvaltas av Tillväxtverket och kan sökas av den som ska starta ett nytt företag eller delfinansiera investeringar eller lönekostnader. Stödet avser byggnader, maskiner, lönekostnader till följd av investering, utbildning och konsulttjänster, delfinansierar högst 50 procent och gäller bara vissa geografiska områden, främst i norr. Ansökan sker löpande.

Regionalt bidrag för företagsutveckling kan sökas av privatägda små och medelstora företag i glesbygd och landsbygd som verkar på marknadsmässiga villkor. Länsstyrelserna avgör vad som räknas som landsbygd respektive glesbygd. Även här är ansökan löpande.

Transportbidrag kompenserar näringslivet i de fyra nordligaste länen för vissa kostnadsnackdelar. Transporter under första halvåret söks senast 30 september; andra halvåret senast 30 mars. Stödet måste alltså tidplaneras i halvårscykler.

Alla tre stöden är villkorade av verksamhetens placering och typen av investering eller kostnad. För ett skalande bolag med produktion eller logistik i norra Sverige kan de komplettera annan finansiering, men de är inte tillgängliga i övriga landet.

EU-finansiering för internationell skalning

EU-finansiering är byggd för samarbete över landsgränser. Fast Track to Innovation beskrivs som ett pilotinitiativ inom EU:s ramforskningsprogram Horisont 2020, med syfte att snabba på marknadsintroduktionen av avancerade idéer i form av nya produkter, processer, tjänster och affärsmodeller. Projekten drivs av mindre konsortier om minst tre och högst fem medlemmar från minst tre EU-medlemsstater eller associerade stater. Modellen passar skalande bolag som växer genom marknadsintroduktion med partners i flera länder.

Vinnova har ett uttalat internationellt arbete och förmedlar flera kanaler: det internationella innovationsinitiativet Eureka för industriell forskning och utveckling, Innowwide, Eureka-kluster för internationellt industriellt samarbete, innovationssamarbete mellan Sverige och Israel samt närvaro i Singapore och Silicon Valley, inklusive Fellowship vid Nordic Innovation House i Silicon Valley. Vinnova hänvisar också till Horisont Europa och hjälper svenska aktörer att nå ut inom EU. Kanalerna är aktuella när nästa skalningssteg är internationell marknadsintroduktion eller FoU med utländska partners.

Swedfund är en utvecklingsfinansiär för bolag som ska växa på utvecklingsmarknader. Den har två instrument: hållbara investeringar i den privata sektorn och Projektacceleratorn, som finansierar projektförberedande insatser och kapacitetshöjande åtgärder. Projektacceleratorn är en brygga mellan handel, investeringar och utveckling, och gör det möjligt för svenska företag att bidra med hållbara lösningar på lokala behov.

Immaterialrätt som grund för externt kapital

EUIPO och Europeiska patentorganisationen (EPO) har i rapporten "Patents, trade marks and startup finance – Funding and exit performance of European startups" kartlagt kopplingen mellan immaterialrätt och finansiering. Studien jämförde företag utan registrerad rättighet, med registrerade patent, med registrerade varumärken och med både patent och varumärke. Enligt Svenskt Näringsliv visar siffrorna att det finns en bortglömd nyckel till finansiering för startups.

Svenskt Näringslivs slutsats är att svenska startups inte använder immaterialrättigheter i tillräcklig utsträckning för att attrahera kapital, vilket på lång sikt påverkar hela svenska ekonomin, enligt Christina Wainikka, policyexpert inom immaterialrätt. Perspektivet är att olika immaterialrättsliga skydd kan vara grunden för att attrahera investeringar och finansiering för att gå från litet till lite större – precis den övergång ett skalande bolag står inför.

Immaterialrätten kan också vara affärsmodellen i sig, inte bara ett skydd. Svenskt Näringsliv nämner McDonald's som lever på att licensiera immaterialrättigheter genom franchising, Les Mills som licensierar träningskoncept och Rights & Brands som licensierar Mumin internationellt. Alfred Nobel är ett historiskt exempel på att patent var förutsättningen för att bygga förmögenhet. För ett bolag som ska skala utan att själv äga produktionen är licensiering ett alternativ som bygger på samma tillgångar som investerare efterfrågar.

Statistiska nyckeltal om immaterialrätt och finansiering

Kombinera offentligt stöd med privat kapital

Offentlig delfinansiering tar den risk som privat kapital inte tar i tidigt skede. Eftersom stödet utgör en andel av projektkostnaden måste resten komma från bolagets egna medel eller annan finansiär. Stödet till företag lyder under reglerna för statligt stöd, och Vinnova har information om statligt stöd till ekonomisk verksamhet (företag). Offentligt stöd blir en brygga som sänker projektrisken till nivån där bank eller investerare kan ta över.

Så väljer ni finansieringsform utifrån situation

Fem faktorer styr valet: projektets mognad, internationell potential, kapitalbehovets storlek, bolagets immateriella tillgångar och verksamhetens geografiska placering.

Jämförelse av finansieringsformer i skalningsfasen

Praktiska vägar vidare till finansiering

Svenska företag vänder sig främst till Tillväxtverket, Vinnova och Jordbruksverket för att söka bidrag; myndigheterna administrerar också många EU-bidrag. Vid sidan av dem kan Almi och andra instanser hjälpa till i finansieringsprocessen.

Hos Vinnova börjar ansökningsarbetet med att bolaget tar reda på vilken typ av finansiering som passar; myndigheten samlar erbjudandena under Hitta finansiering. Där finns regler och villkor för finansiering, Vinnovas allmänna villkor för bidrag, vägledning om budgetering och redovisning samt information om statligt stöd till ekonomisk verksamhet. Vinnova har dessutom expertisområdet Inkubation, startups och scaleups.

Ansökningsprocess för offentligt stöd