Vilka finansieringsformer passar ett bolag i skalningsfas?

Därför behöver finansieringsformen matcha skalningsfasen

I skalningsfas byter bolag ofta finansieringsbas: från de tre F:n – family, friends and fools – till externa investerare. Svenskt Näringsliv kallar skiftet en tröskel för många entreprenörer. Affärsidé och entreprenöriellt sinne räcker inte. Kapitaltillgång i olika skeden är avgörande, särskilt i övergången.

Finansieringsformen bör matcha kapitalbehovets storlek, projektets risknivå och tillväxttakten. Offentligt stöd är i praktiken uppdelat efter mognad.

Vinnovas Innovationsprojekt i företag vänder sig till innovativa utvecklingsprojekt med internationell marknadspotential i så tidigt skede att banker, investerare och andra privata finansiärer inte vågar satsa. Regionala stöd gäller konkreta investeringar och verksamhetens placering, medan EU-programmen är byggda för internationella konsortier och marknadsintroduktion.

I skalningsfasen krävs nästan alltid extern finansiering. Ängelinvesterare är förmögna privatinvesterare som satsar sitt personliga kapital i unga bolag, medan riskkapital (VC) och tillväxtkapital från private equity-företag går in med större belopp och längre tidshorisonter. Banker kompletterar med företagslån och checkkredit, och licensiering ger intäkter utan att ägandet späds ut.

Offentliga bidrag och innovationsstöd i tidiga skeden

Innovationsprojekt i företag är ett Vinnova-stöd för delfinansiering av utveckling. Det finns i två nivåer och finansierar upp till 50 procent av projektet. Målgruppen är projekt med internationell marknadspotential i så tidigt skede att privata finansiärer inte vågar gå in. Stödet passar bolag med teknisk eller affärsmässig osäkerhet kvar att lösa innan de möter bank eller riskkapital.

Maxbeloppet för Innovationsprojekt i företag är två miljoner kronor. Stödet är främst relevant innan skalningsfasen, när den tekniska risken är som högst. När risken har sänkts kan bank eller investerare ta över.

Affärsutvecklingscheckar är Tillväxtverkets stöd till små företag som vill ta in extern kompetens för att utveckla företaget och stärka konkurrenskraften. Stödet passar när bolaget ska köpa kunskap, inte finansiera egen teknikutveckling. Det kan exempelvis gälla specialistkompetens under en begränsad period i skalningsfasen.

Top 5 finansieringsalternativ för skalande bolag i Sverige

Regionala stöd och investeringsbidrag

Regionalt investeringsstöd förvaltas av Tillväxtverket. Det kan sökas av den som ska starta ett nytt företag eller delfinansiera investeringar eller lönekostnader. Stödet avser byggnader, maskiner, lönekostnader till följd av investering, utbildning och konsulttjänster.

Stödet delfinansierar högst 50 procent och gäller bara vissa geografiska områden, främst i norr. Ansökan sker löpande.

Regionalt bidrag för företagsutveckling kan sökas av privatägda små och medelstora företag i glesbygd och landsbygd som verkar på marknadsmässiga villkor. Länsstyrelserna avgör vad som räknas som landsbygd respektive glesbygd. Även här är ansökan löpande.

Transportbidrag kompenserar näringslivet i de fyra nordligaste länen för vissa kostnadsnackdelar. Transporter under första halvåret söks senast 30 september; andra halvåret senast 30 mars. Stödet måste tidplaneras i halvårscykler.

Alla tre stöden är villkorade av verksamhetens placering och typen av investering eller kostnad. För ett skalande bolag med produktion eller logistik i norra Sverige kan de komplettera annan finansiering. De är inte tillgängliga i övriga landet.

EU-finansiering för internationell skalning

Europeiska innovationsrådet (EIC) beskrivs som EU:s största årliga finansieringsmöjlighet för innovatörer som vill skala upp. EIC lanserades i mars 2021 inom ramprogrammet Horisont Europa och har en total budget på över 10 miljarder euro för 2021–2027. EIC Accelerator vänder sig till startups och små och medelstora företag som ska skala.

Bolag kan ansöka om EIC-investeringar på över 15 miljoner euro när tekniken bedöms vara av strategiskt europeiskt intresse. 2025 års utlysningar inom EIC Accelerator omfattar fem områden – avancerade material, bioteknik, artificiell intelligens, rymdteknik och framtidens mobilitet – med en budget på 50 miljoner euro vardera, totalt 250 miljoner euro. Projekten får tillgång till Business Acceleration Services med coacher, mentorer och partnerskap med företag och investerare.

Vinnova har ett uttalat internationellt arbete. Myndigheten förmedlar flera kanaler. Dit hör Eureka för industriell forskning och utveckling, Innowwide och Eureka-kluster för internationellt industriellt samarbete. Vinnova förmedlar också innovationssamarbete mellan Sverige och Israel samt närvaro i Singapore och Silicon Valley, inklusive Fellowship vid Nordic Innovation House i Silicon Valley.

Vinnova hänvisar också till Horisont Europa och hjälper svenska aktörer att nå ut inom EU. Kanalerna är aktuella när nästa skalningssteg är internationell marknadsintroduktion eller FoU med utländska partners.

Swedfund är en utvecklingsfinansiär för bolag som ska växa på utvecklingsmarknader. Den har två instrument: hållbara investeringar i den privata sektorn och Projektacceleratorn, som finansierar projektförberedande insatser och kapacitetshöjande åtgärder. Projektacceleratorn är en brygga mellan handel, investeringar och utveckling. Den gör det möjligt för svenska företag att bidra med hållbara lösningar på lokala behov.

Immaterialrätt som grund för externt kapital

EUIPO och Europeiska patentorganisationen (EPO) har i rapporten "Patents, trade marks and startup finance – Funding and exit performance of European startups" kartlagt kopplingen mellan immaterialrätt och finansiering. Studien jämförde företag utan registrering med dem som registrerat patent, varumärke eller båda. Svenskt Näringsliv lyfter fram registrerade immaterialrättigheter som en möjlig nyckel till finansiering för startups. Siffrorna pekar på en bortglömd nyckel till finansiering för startups.

Svenskt Näringslivs slutsats är att svenska startups inte använder immaterialrättigheter i tillräcklig utsträckning för att attrahera kapital. Enligt Christina Wainikka, policyexpert inom immaterialrätt, påverkar det på lång sikt hela svenska ekonomin. Perspektivet är att olika immaterialrättsliga skydd kan vara grunden för att attrahera investeringar och finansiering för att gå från litet till lite större. Det är precis den övergång ett skalande bolag står inför.

Immaterialrätten kan också vara affärsmodellen i sig, inte bara ett skydd. Svenskt Näringsliv nämner McDonald's som lever på att licensiera immaterialrättigheter genom franchising, Les Mills som licensierar träningskoncept och Rights & Brands som licensierar Mumin internationellt.

Alfred Nobel är ett historiskt exempel på att patent var förutsättningen för att bygga förmögenhet. För ett bolag som ska skala utan att själv äga produktionen är licensiering ett alternativ som bygger på samma tillgångar som investerare efterfrågar.

Nyckelstatistik om immaterialrätt och finansiering

Kombinera offentligt stöd med privat kapital

Offentlig delfinansiering tar den risk som privat kapital inte tar i tidigt skede. Eftersom stödet utgör en andel av projektkostnaden måste resten komma från bolagets egna medel eller annan finansiär. Offentligt stöd blir en brygga som sänker projektrisken till nivån där bank eller investerare kan ta över.

Stödet till företag lyder under reglerna för statligt stöd. Vinnova har information om statligt stöd till ekonomisk verksamhet (företag).

Efter offentlig delfinansiering kan banker, ängelinvesterare, riskkapitalbolag eller tillväxtkapital gå in och ta projektet vidare. Så kombineras offentligt och privat kapital i skalningsfasen.

Så väljer ni finansieringsform i skalningsfasen

Fem faktorer styr valet: projektets mognad, internationell potential, kapitalbehovets storlek, bolagets immateriella tillgångar och verksamhetens geografiska placering.

Tidig teknisk osäkerhet pekar mot Vinnovas Innovationsprojekt i företag. Internationell marknadsintroduktion pekar mot Horisont Europa, Eureka, Innowwide eller Innovationssamarbete Sverige–Israel.

Stort kapitalbehov pekar mot riskkapital, tillväxtkapital från private equity eller banker. Stark immaterialrätt pekar mot licensiering eller investerare. Placering i norra Sverige pekar mot Regionalt investeringsstöd och Transportbidrag; glesbygd mot Regionalt bidrag för företagsutveckling.

Eget kapital från ängelinvesterare, riskkapital och tillväxtkapital ger kapital utan återbetalningskrav men späder ut ägandet. Lån ger ingen utspädning men kräver ränta och amortering. Bidrag täcker en del av kostnaden och kräver egen medfinansiering. Licensiering ger intäkter utan utspädning men delar kontrollen över immaterialrätten.

Jämförelse av finansieringsformer i skalningsfasen

Praktiska vägar vidare till finansiering

Svenska företag vänder sig främst till Tillväxtverket, Vinnova och Jordbruksverket för att söka bidrag. Myndigheterna administrerar också många EU-bidrag. Vid sidan av dem kan Almi och andra instanser hjälpa till i finansieringsprocessen.

Hos Vinnova börjar ansökningsarbetet med att bolaget tar reda på vilken typ av finansiering som passar. Myndigheten samlar erbjudandena under Hitta finansiering. Där finns regler och villkor för finansiering, Vinnovas allmänna villkor för bidrag, vägledning om budgetering och redovisning samt information om statligt stöd till ekonomisk verksamhet. Vinnova har dessutom expertisområdet Inkubation, startups och scaleups.

Så söker ni finansiering i skalningsfasen